Menu
buti
Viktor Ilchak, soldato rom andi Ukraina

Fotografia: Dmytro Myntyan

“Kana šundem ando TV ke e roma na maren pen vaš i Ukraina, manglem te sikavav ke kado na-i čačo.”

Majo 2024 -4 ginavipe

O Viktor Ilchak na dikhel pes erovo, ama si barikano te ovel jekh soldato rom kaj marel pes vaš i Ukraina.

Viktor Ilchak, Roma soldier from Ukraine, talking about life before and during the war.

O Viktor Ilchak liljas jekh prizo vaš i zor ando maripe pal o arakhipe le Ukrainako katar i rusikani agresia. Kado intervio lesa avel khetanes amare raportosa Maripe vaš jekh maj Čačutno Avutnipe, sovo sikavel e kontribucie le romenge ko arakhipe le Ukrainako, rodel o impakto le marimasko ande romane komunitete thaj del ideje vaš o inkluzivo vazdipe pal o baro maripe. 

Savo sas o maj baro pharipe ande tiro dživipe thaj sar nakhljan opral kodo? 

O angluno pharipe sas o dživipe jekhe manušesko kaj si les romani nacionaliteta. Barilem ando čororipe. O dujto pharipe sas o baro maripe. Semas soldato de andar o berš 2015, de kana uštjavdjas pes le Ukrainaki phuv thaj dži kaj astardjas o buhljardo baro maripe. Servisardem ande Armiake Zora. Ande kadaja vrjama, sas man štar zorale daba.  

Kon vaj so inspirisardjas tut te džas maj dur ande phare momenturja? 

Kana šundem ando TV ke e roma na maren pen vaš i Ukraina, manglem te sikavav miro eksemplo ke kado na-i čačo. Maj but, džanav sode but daran vaš mande miri romni, mire čhave thaj sa mire njamurja. Jekh data na sas man konekcia sar duj kurke thaj anav mange andi godi sode darane sas savore vaš mande. Kado del man i zor te džav maj dur.  

Šaj vakeres pal jekh momento kana kamnjan te mekes tut, ama geljan maj dur, so zorjardjas tut? 

Si man amala militarja, tufetjenge phrala. Naštisalem te mekav man. Mardjam amen khetanes thaj dinjam amen vast jekh averes ande amaro 128-to Brigadako Asalto ande Plaja. Vi akana džutisarav len thaj bičhalav lenge sja so trebal len. Bibahtasa, but andar lende mule.  

Sar ačhjos pozitivo kana si tut pharimata? 

Sem jekh manuš pozitivo ande miro dživipe. Pakjav ke kadalake si maj loko andar mande te nakhav opral e pharimata.  

Savo sfato šaj te des varekaske kaj nakhel andar jekh pharo momento? 

Na džanav savo sfato te dav kana si jekh maripe kaj džal angle. Si pharo andar savore akana. Mangav savorenge sastipe thaj te agorisarel pes o maripe sar maj sigo.  

Sar paruvde tiro dikhipe pal o dživipe e problemurja andar savende nakhljan? 

Butivar nakhav andar e pharimata. I romani komuniteta na si lan e maj lačhe kondicie te barjol. Si phares te arakhes jekh buti thaj te thos tut tire khereste ando dživipe. Vi kadja, na planuisarav te bešav andi Švajcaria, kathe kaj sem mire familiasa akana. Planuisarav te džav palpale khere. Sas kadja ke miri romni thaj mire čhave phares dikhle man: maj anglal sas o maripe kaj astardjas ando 2014 thaj pal kodo, i buhli rusikani invazia. Akana mangav te bešav lenca. Ama te trebala, sem gata te marav man vaš i Ukraina palem.

Save lekcie sikliljan andar e pharimata kaj nakhljan? 

Si pharo te des duma pal e lekcie. Sas but pharo. Te na semas šokisardo thaj dino dab zorales, maravas man maj dur.  

Sar pakjas ke šaj te del vast tiri eksperienca avere manušen kaj nakhen andar sa kasave pharimata? 

Trebal te das amen vast jekh averes, amare tufetjenge-kamaradurjen, te džutisaras amen jekh averes thaj si te ovel maj lokes te nakhas opral e pharimata.  

So motivisarel tut te džas maj dur, vi kana e butja fan tuke bišajutne? 

Miri familia thaj mire čhave. Mire tufetjenge phrala. Trebal te džas maj dur te šaj te des len vast.  

Kana dikhes palpale, ande tiro drom nakhindos opral e pharimata, so kerel tut te oves barikano? 

Daštisajlem te nakhav opral o čororipe thaj te lačharav i financialo situacia mire familiaki. Sem barikano ke sem soldato rom! Na džanav kaj servisaren aver roma, ama me sem jekh andar e cira roma kaj keren kodo. Lilem vi prizurja katar o šerutno le forosko Uzhhorod. Kado na maj ačhilo maj anglal. Sas but mišto.  

Soske dikhes tut erovo? 

Me na dikhav man erovo. Sem jekh simplo soldato. Gelav maj dur miri buti kaj del pes mange, kana si amen marimaske operacie. Sem mekaniko-šofjori katar jekh BMP-2. Na phendem nijekhdata mire komandantoske ke na-i te džav varekaj te kerav jekh buti vaj ke na kamav te kerav lan. Trebalas te kerav lan. Gelem thaj inkaldem avri manušen kaj sas dine dab. 

Autoro

Roma Foundation for Europe

Hulav artikolo
Bičhal

Vi kado šaj te ovel tuke interesanto

Aven andre ande amari informaciengi thaj artikolurjengi kolekcia pal jekh seria subiekturjengi
Evropuno Memorialo Dives vaš o Holokausto le Romengo thaj le Sinturjengo
Harne informacie

O Networko le Romane Fundaciako vaš i Evropa komemorisarel o 80-to berš katar o Holokausto le Romengo

Te das pakiv pal o Evropuno Memorialo Dives vaš o Holokausto le Romengo thaj le Sinturjengo, i Romani Fundacia vaš i Evropa thaj lake networkoske membrurja inkeren khetanes jekh seria iventurjengi, jekh konferencia, jekh ekshibicia thaj jekh vizita ko Auschwitz-Birkenau te komemorisaren le 4,300 romen thaj sinturjen kaj sas mudarde othe 80 berša maj anglal, andi rjat katar o 2-to Avgusto 1944.
Ginav maj but
Glasurja

O nango skamin andar le Evropako Parlamento

Si o maj baro hatjaripe andar o politikano spektrumo, de katar i čači ekstremo rig, dži ki bangi ekstremo rig. Orsar de verver si te oven lenge godisarimata, savore partidurja andar e 27 thema le Evropake Uniake hatjarde pen: o angluno drom de andar o 2004, ke nijekh korkoro rom na-i te ovel kotor andar o Parlamento le Evropako.
Ginav maj but
Neda Korunovska, Romani Fundacia vaš i Evropa
Glasurja

"Ame vazdas komunitete"

Amare sherutne vakeren pal e origine thaj e obiektivurja le Romenge Fundaciake vash i Evropa.
Ginav maj but

Kategorie

Impakto

Sar keras ame o ververipe
Impakto

Harne informacie

Buhle politikane informacie pal e vašno probleme vaš e roma thaj vaš i Evropa
Harne informacie

Eksplanacie

Phare ideje lokjarde
Eksplanacie

Presa

Mediake raporturja thaj resurse.
Presa

Glasurja

Neve perspektive katar amare eksperturja.
Glasurja