O maj paluno beršesko raporto katr i MIA sikavel i phari realiteta le rasismoski andar saveste nakhen e Roma thaj e Sinturja andi Germania thaj ande aver thana.
I Romani Fundacia vaš i Evropa kondamnisardjas o zoralo vazdipe le rasistikane atakurjengo thaj le diskriminaciako kontra e roma thaj e sinturja andi Germania, anavjarindos les o testo vaš i politikani voja thaj žurnalistikani responsabiliteta. I Fundacia del anglal ko maj palutno beršesko raporto le Centrosko vaš i Raportacia thaj Informacia pal o Anti-Tziganismo (MIA) savo registrisardjas 1,678 anti-roma incidenturja ando berš 2024 ‒ karing trin drom maj but de sar o dokumentisardo numero ando berš 2022. Ando angluno raporto dino avri ando 2022, o gin sas but maj tikno, 621 kazurja.
O raporto sikavel but verver incidenturja, katar vakerdo harasmento thaj diskriminatoro phiravipe dži ke fizično atakurja.
Jekh andar e maj alarmanto kazurja sas kodo jekhe sintoske sikljovnesko andar o Berlino savo sas phanglo ki banka thaj mardo katar aver rakhle. Kana leski familia konfrontisardjas pes le dadenca thaj le dajenca le agresorjenge, o konflikto barilo thaj aresljas pes te oven zurales dukhavde e membrurja le sintikane familiake.
“O maj paluno raporto MIA sikavel ande detailurja andar soste nakhle de but vrajma but roma thaj sinturja andar i Germania thaj andar aver thana: o rasizmo mamuj lende na-i episodiko, si sistemikano. Kana karing jekh paš andar e respondenturja phenen ke na ka hatjaren pes mišto te ovel len roma sar komšie, na vakeras pal jekh xasardi „integracia” – kodo si o rezultato katar jekh publikano klimato kerdo de deša beršenge ignoraciake, došaljarimaske thaj slektivo ačhavimaske. Kadala phiravimata na vazden pes korkoro. Von si zorjarde – intenciasa vaj na – pal o modo sar e politikane manuša, e institucie thaj i media sikaven vaj ignorisaren o rasismo mamuj e roma,” phenel o Zeljko Jovanovic, o prezidento katar i Romani Fundacia vaš i Evropa.
“Kadava ačhavipe – thaj ande nesave kazurja, kompliciteto – si les čače konsekvence. Dikhljam palem kado čhon andi Nordikani Irlanda, kothe kaj ande jekh pharo kriminalo kazo sas thode duj terne thaj ingerdjas ke šov divesa atakurjenge karing e romane familie andar i Ballymena. E khera sas peravde vaj phabarde. E politikane manuša vakerde palo o kazo te dašti te ulaven. Thaj e reakcie le institucienge sas, ando maj lačho kazo, phandavde mujesa. Ke das duma pal i Germani, vaj pal i Bari Britania vaj aver thema, e roma si inke butivar dikhle sar jekh daravipe, na sar manuša kaj trebal lenge sekuriteto – vaj sar lačhe themutne kaj anen pengi kontribucia ke societete thaj e ekonomie andar i sasti Evropa. Kadava narativo trebal te paruvel pes. E roma na-i toke arakhle. Von si konstruktorja, butjarne, antreprenorja, artisturja thaj alosarne – sasto kotor andar o prezento thaj o avutnipe le Evropako” maj phendja vov.
O raporto sikavel o rolo kaj si le median ande lengo sikavipe. I problema na-i toke ande lengo putardo xoljako diskurso, ama vi ande lenge editorialo alosarimata: kana o etniciteto si phendo ande relacia varesave godisarde krimenca, ama na vi atunci kana keren lačhe butja; kana e korkoro „paramisja pal e roma” kaj aresen pi angluni papir le žurnalurjengi si pal e pharimata, godisarimata vaj konflikturja. O Jovanovic mangljas katar le mediake institucie te ačhaven te maj anen pengi kontribucia ko publikano klimato kerdo andar negativo stereotipurja pal e roma. Jekh konstantno sikavipe katar kasave paramisja – save na-i len konteksto, kompleksiteto vaj manušikanipe na numaj ke zorjaren e predžudekate, ama vi gelel phare khanilimata thaj fizično dukhavimata.
“O responsibilo žurnalismo trebal te sikavel o sasto realiteto: e roma šerutnjaren lačhe bisnisurja, keren buti ande hospitalurja thaj ofisurja, barjaren penge familie thaj džan maj dur penge sunenca sar sa akalaver manuša. O žurnalismo si les zor. Trebal kerdo bare gridžasa”, mothvodjas o Jovanovic.
O berš kaj nakhlo, sar palpale phenipe ke arakhimata katar i MIA pal o barjaripe dujvar le atakurjengo kontra eroma ando berš 2023 ‒ maškar lende 50 violento atakurja, 46 daravimata thaj 89 incidenturja saven sas len phanglimata neo-nazistikane – e Germanikane Federalo Guverno thaj le Thanenge Guvernurja informisarde ke kerde jekh permanento komisia te marel pes kontra o antiziganismo. Vi kana i Romani Fundacia bahtaljardjas kado, o raporto kadale beršesko sikavel klaro ke na kerdjas pes kadja but progreso.
I Fundacia mangel te kerel pes jekh fundamentalo reflekcia pal kon šaj te ovel dikhlo sar themutno ‒ thaj kasko sekuriteto thaj digniteto ačhol telal o pučipe.
Roma Foundation for Europe
Vi kado šaj te ovel tuke interesanto
Pal o Voto: Savo Them si te Ovas?
E romane alosarne ande pengi kontribucia ko dujto prezidentosko alosaripe andar i Rumunia
O Pokinipe le Memoriako: 16-to Majo thaj o Mandato kaj Trebal te Gelas
Kategorie
Impakto
Harne informacie
Eksplanacie
Presa
Glasurja
Vaš mediake mangimata:
[email protected]Registrisaren tumen kathe te na xasaren e nevimata pal i kampania, e neve inventurja thaj aver nevimata katar le Romengi Fundacia vaš i Evropa thaj katar amaro networko.
Registrisaren tumen vaš amaro nevimatengo lil